Att dricka liberalt

Ikon

Annars är risken att det blir gravöl för partipolitiken

Folkpartiet borde söka svar om upphovsrätten

De närmast oändliga möjligheterna att sprida, kopiera, plagiera och remixa information via internet utmanar den klassiska upphovsrätten. Det visar inte minst i faktumet att även Folkpartiet har skapat ”Landsmötesbloggen”, som om det inte redan fanns en Landsmötesbloggen. Men just det är själva poängen med internet. Man samlar information man gillar och kan utan kostnad göra något eget av den. Detta borde Folkpartiet bejaka.

På fredag kl 12.45 debatterar Folkpartiets landsmöte bla motion D 35 om behovet av en ny upphovsrätt. Motionen är skriven av Madeleine Sjöstedt med flera. Partistyrelsens svar på motionen är mycket defensivt, antagligen för att man inte vill se vad som håller på att hända. Precis som att man inte har förstått hur internet utmanar Folkpartiet som organisation.

Här kommer därför ett antal konkreta exempel på varför internet har skapat behov av en ny upphovsrättslagstiftning som släpper fri kreativiteten på internet, och gör den laglig.

1, Idag finns mer inspelade musik och film tillgängligt via internet, både med och utan upphovsrätt, än på något annat musik- eller filmarkiv i hela världen. Men lagstiftningen för hur man får ladda ned, remixa, kopiera osv är för de flesta helt obegriplig. Ipred har bara gjort allt värre.

2, Google håller på att scanna in världens samlade litteraturproduktion för att göra den tillgänglig på internet. Detta kan inte vara en fråga bara för förlagsbranschen och författarna, som dessutom är oense. Det måste vara en fråga för lagstiftaren bakom upphovsrätten också. Lagstiftningen borde skapa förutsättningar för fler storslagna projekt.

3, I dagsläget upphör inte upphovsrätten till ett visst verk förrän 70 år efter upphovsmannens död. Det är helt orimligt starkt skydd för upphovsmannen, på allmänhetens bekostnad.

4, Sveriges statliga och kommunala myndigheter har stora arkiv med material som är såväl upphovsskyddat som fritt. Den största delen av materialet är antagligen producerat med offentliga medel, och för resten av materialet är själva arkiven offentligt finansierade. När materialet nu kan tillgängliggöras för alla Sveriges skattebetalare till mycket låg kostnad, är det orimligt att staten tar betalt för användningen av sitt eget upphovsrättskyddade material.

5, Svensk public service är inte vilka aktörer på massmediemarknaden som helst. De har stora privilegier. I Sveriges televisions, Sveriges radios och utbildningsradions uppdrag borde därför inkluderas att allt material som de själva äger upphovsrätten till publicerades fritt på internet, enligt en licens som gör det möjligt för medborgarna att återanvända materialet som de vill.

6, Det finns säkert massor av andra frågor som behovs svar. Bidra gärna i kommentarsfältet.

Motionärerna har i sin text inte förslag på hur lagstiftningen borde skrivas om, utan utgår från hur internet förändrar förutsättningarna för upphovsrätten. Det som avkrävs Folkpartiet är inte ställningstaganden i alla enskilda frågor, utan att man tillsätter en utredning som ger svar på de frågor som behöver svar. Det borde inte vara omöjligt att bifalla.

Postat i:Politiska kommentarer, , , , ,

15 Responses

  1. madeleine skriver:

    tack Erik. Snart dags för utskottsarbete. Stor hjälp av dina ideer.
    Madeleine

  2. Olofb skriver:

    Vad skönt att höra att dessa frågor dryftas även utanför PP-kretsar!🙂

  3. Kalle skriver:

    men lite har de tydligen plockat upp. jag såg nyss att fp:s twitterkonto använder #fplandsmote. alltid något.

  4. Kalle skriver:

    madde, kör hårt i utskottsförhandlingarna.

  5. Madeleine Sjöstedt skriver:

    Det gjorde jag. Nästan total uppslutning bakom vår motion!! Jippee. Men nu måste vi elda på för i morgon. Förslag?

  6. Johan skriver:

    Apropå publikservis: Ett snarlikt problem handlar ju om statens finansiering av film. Jag har lekt med tanken på att SFI och andra offentliga finansiärer (kommuner, regioner, EU, AMS osv) skulle kräva att filmer som får offentligt stöd också görs offentligt tillgängliga (t ex släpps under en CC-licens). Nog är det lite olustigt att staten åtalar folk för att de på ideell basis upplåter diskutrymme och bandbredd för att sprida de filmer som samma stat betalar miljontals skattekronor för att producera och distribuera?

    Den principen gäller ju numera för oss forskare: EU, VR och en rad andra tunga finansiärer har ställt sig bakom principen om open access: Om skattebetalarna ska pröjsa vår forskning ska de också ha tillgång till den utan att betala bisarra avgifter till akademiska förlag, eller än värre, att forskningen blir privata företags skyddade egendom.

  7. Olof Bjarnason skriver:

    Johan; Det låter som ett underbart förslag! Statligt finansierat kulturproduktion borde absolut ligga under CreativeCommons-licens. Om vi alla finansierar skapande av film t.ex., så är det också en allmänning vi skapar.

  8. Erik skriver:

    Johan, Jens och Olof.
    Jag sympatiserar också med tanken. Även en hel del kommuner som Ystad, Göteborg, Stockholm mfl bidrar ekonomiskt till film. Men det är ju aldrig en särskilt stor del. Den största delen är i princip alltid privat finansierad. Menar ni att man skulle avkräva CC-licens som förutsättning för att man ska få stöd överhuvud?

  9. Olof Bjarnason skriver:

    Om man antar att företagen som sponsrar produktionen får något i gengäld (t.ex. reklamplats) – så ser jag inte varför ett sådant krav skulle vara orimligt.

    (Varför går företagen in och sponsrar om de inte får reklamplats?)

  10. Erik skriver:

    Olof,
    De sponsrar inte, de investerar för att göra vinst. Har de tur blir det Millenniefilm.

    Det offentliga stödet fördelas ofta via ngn av de fyra filmfonder som finns, Film i Väst tex, och som sedan går in som delägare i ett filmprojekt. Om det blir lönsamt gör fonden sedan en vinst som används för andra filmer. Skillnaden mot det privata kapitalet är att de offentligt finansierade fonderna är de som sist får avkastning på kapitalet. Först för de privata ut vad de har satsat.

  11. Olofb skriver:

    Erik;

    Kanske kan man tänka sig att filmen ”blir fri” när vinsthemtagning är klar?

    Om filmen å andra sidan är helt och hållet finansierad med offentliga medel bör den vara fri ifrån början.

  12. Olofb skriver:

    Erik;

    En annan modell är att delar av filmmaterialet blir CC. Säg att fondstödet är 25% av totala stödet. Då kanske soundtracket blir CC? Eller vissa scener av filmen?

    Det känns dock rörigt och svårreglerat. Bättre att hitta en modell där hela materialet blir CC, och både företag och samhälle i stort tjänar på det (i medel i första fallet och ”kulturella byggstenar” i andra).

  13. Johan skriver:

    @Erik, Olofb mfl:

    Min modell har förstås sina nackdelar. Inte minst kan det ju bli svårt att klarera copyrightat material, t ex musik, som man vill återanvända i en film. En kompositör kanske t ex är beredd att licensiera sin musik till en film, men inte om den släpps under en remixvänlig licens. (Att licensiera 25 procent av ett verk som CC tror jag knappast funkar — det löser ju inte det grundläggande problemet och är väl inte heller kompatibelt med CC-licensen.)

    Å andra sidan är ju det knappast ett nytt problem, utan gamla välkända problem i alla de branscher där upphovsrätt är viktigt:
    http://copyriot.wordpress.com/2006/05/05/klareringskultur-fair-use-och-dokumentarfilm/

    (Tänk t ex på alla filmer i 60-talsmiljö vars budgetar inte har räckt för att köpa rätten att använda Beatles-låtar…)

    Erik, du skriver att ”Den största delen är i princip alltid privat finansierad.” Har du belägg för det? Jag har länge letat efter siffror på det men aldrig hittat några, så om du har skulle jag vilja veta mer.

    SvD skriver att merparten av det statliga förhandsstödet kommer från skattepengar, så jag gissar att den mindre delen kommer från branschen själv, men fördelas via SFI. (http://www.mothugg.se/2006/09/20/ja-du-har-redan-betalat/)

    Och då snackar vi ju bara det kontanta förhandsstödet, och inte de pengar som skjuts till av AMS och andra myndigheter, landsting, kommuner och EU, i direkta och indirekta bidrag.

    Så jag skulle vara beredd att slå vad (kanske inte om en flaska skumpa, de börjar bli så många nu, men kanske lite rom?) om att merparten av finansieringen av de flesta svenskproducerade biofilmer kommer från skattebetalarna.

    Vad som däremot tillkommit under senare år är väl att drivna unga filmmakare struntar i filmbyråkraternas godkännande och gör film ändå, även om de inte får stöd. Det kan de göra dels p g a den långa svansen (dvs kostnaderna för att producera och distribuera film har kollapsat), dels p g a det finns privata aktörer som är beredda att investera i bra filmer som kan ge avkastning. Vill minnas att Darling är ett exempel på en sådan film som bypassat de konventionella affärsmodellerna för film. Och det är ju alltigenom heltrevligt. Skrev inte Filter om det i filmnumret härförleden?

  14. Erik skriver:

    Johan,

    Jag ska försöka hitta skriftligt på det du undrar. Min slutsats kommer av många samtal med personer inom filmen som vill ha mer offentligt stöd. Men jag återkommer.

    När svd skriver att statens andel av förhandsstödet är större, så är den mindre delen från filmavtalet. Dvs det som branschen bidrar med till SFI. Tror jag iaf. Jag tror inte man kan läsa in hur stora de privata investeringarna är i filmerna i den artikel du hänvisar till.

    Men som sagt. Ska försöka hitta siffror.

    Erik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Liberala ledare – ny blogg!

Folkpartiets hemsida lever fortfarande på 1900-talet. Men Att dricka liberalts linje är att inte bara klaga, utan göra själv först. Alltså har vi skapat en mycket enkel blogg som samlar Folkpartiets ledarskaps nyhetsbrev, och dessutom RSS-flödena från Knuff och Google news på en och samma plats. Titta här: Liberala ledare

Våra kandidater i Folkpartiets provval

Folkpartiets provval pågår under hösten. Alla medlemmar kommer att få röstsedel och kandidatpresentationer i brevlådan. Att dricka liberalts kandidater till riksdagen är:

Jenny Sonesson - Läs mer här.
Ulf Öfverberg - Läs mer här.

Och till Stockholms kommunfullmäktige är:
Andreas Bergström - Läs mer här.

Våra idéer för ett nytt partimedlemskap

Förändringstrycket på de svenska politiska partierna är starkt. Men åtgärderna har varit få. Att dricka liberalt har ett antal förslag för hur partimedlemskapet borde utvecklas i framtiden, läs här:

Det perfekta partimötet

Medlemmarna är mest i vägen

Medlemsorganisation istället för utspelshets

Två motioner som skulle förändra Folkpartiet i grunden, och till det bättre

Fler förslag är på väg, men du kan också skriva egna här.

Var med och skriv ett nytt partiprogram

Partipolitiken behöver förnyas. Arbetsformerna för att skriva partiprogram skapades före telefonen. Vi bygger ett liberalt partiprogram genom att använda en gratiswiki. Kolla här

Upprop mot förslaget om försörjningskrav vid anhöriginvandring!

Regeringen har föreslagit att personer som fått uppehållstillstånd i Sverige ska ha en inkomst och bostad innan familjen får komma efter. Detta förslag måste stoppas. Ingen integreras bättre och snabbare för att de separeras från sina barn. Skriv under uppropet här!

Våra omröstningar

%d bloggare gillar detta: