Idag har två paradigm krockat i huvudet på mig. Båda texterna beskriver världsekonomins förändring, gillar marknadsekonomi, behandlar globaliseringen och är relativt nyskrivna. Men de beskriver helt olika världar.
I slutrapporten från Globaliseringsrådets kansli ”Utvecklingskraft och omställningsförmåga – En globaliserad svensk ekonomi” på 349 sidor som kom i våras, finns ordet ”internet” med noll gånger, ”nätet” noll gånger, ”IT-” tre gånger och ”IKT-” (informations- och kommunikationsteknik) sex gånger.
Texten har i princip inget resonemang om vad internet har gjort med de ekonomiska förutsättningarna för allt från storföretag till enskilda konsumenter. Förvisso skriver de att IKT (var nu detta begrepp kommer ifrån?) har betydelse för pengaflöden, förstås, och för att olika delar av produktionen av varor numer äger rum i olika länder:
Övervakning och samordning av produktionen över globala marknader är en av de radikalt nya och verkligt betydelsefulla möjligheter som IKT har fört med sig.
Men inte bara produktionen, hela konsumentmarknaden har ju redan förändrats radikalt sedan länge. Det är flera år sedan jag köpte badtofflor direkt från Brasilien (dålig affär dock efter tull och moms).
Och hur tänkte de när de skrev detta i våras?
IBM:s tidigare ledande ställning på kontorsmaskiner har till stora delar ersatts av Microsoft och Intel.
Rapporten är helt orecenserbar. Var ska man börja när hela paradigmet är borta. Vad kan man lära av en Saab 9000?
Det andra paradigmet för dagen var ”Wikinomics – How Mass Collaboration Changes Everything” från 2006. Det räcker med några kapitel för att se utmaningarna för Sverige som kunskapsekonomi.
Om den vardagliga konsumtionsmarknaden, förhållandet mellan konsumenter och producenter, ägandeförhållandena över allt från programvara till forskningsresultat, relationen mellan medborgare och stat, informationen och kulturens tillgänglighet etc, radikalt håller på att förändras, så finns det behov av ny politik från minsta kommun till hela Sverige och EU.
Men om detta berättar Globaliseringsrådets kansli inget, absolut inget.
Kanske är det bättre i det politiskt tillsatta rådets rapport ”Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige” på 115 sidor?: ”internet” finns med fyra gånger, ”nätet” tre, ”IT-” fem och ”IKT-” noll. Vi får väl se.
Erik
Filed under: Recensioner, Ekonomi
”IKT” är ett absurt begrepp. Hela myndighetssverige använder det, men inte en enda normalt funtad människa. När man säger ”IT” i regeringskansliet blir man rättad av tjänstemännen: ”Jag tror du menade IKT”.
Visst är det helt sjukt detta? Jag har skrivit till Pontus Braunerhjelm som var ordförande i rådet och frågat hur det kunde bli så här, men har inte fått ngt svar.
I kapitlet om faktorer som skapar globaliseringen finns inte kommunikationen med som faktor, det är investeringar utomlands, migration, bnp etc, men inget om kommunikation. Maken till tidlöst dokument har jag aldrig läst.
Fast det är väl över tio år sedan som det gick ut ett påbud (som ganska få dock följer) att det som hette it skulle heta ikt.
Så här skriver dock Datatermgruppen om it kontra ikt:
”Uttrycket informations- och kommunikationsteknik och dess förkortning IKT (av eng. information and communication technology, ICT) förekommer i stället för informationsteknik och IT. Ibland används det med motiveringen att IKT skulle utgöra ett vidare begrepp än IT och även inkludera telekommunikation och medier som video, tv etc. Ibland används det som ett sätt att komma ifrån det möjligen mer oprecisa informationsteknik. Slutsatsen är att man bör vara lika försiktig med att använda någotdera av dessa uttryck i en precis betydelse. Och i praktiken är distinktionen mellan IT och IKT närmast omöjlig att upprätthålla. ”
[…] inte nämna internet? Internet nämndes inte i regeringsförklaringen, skriver Nicklas. Det nämndes nästan inte i Globaliseringsrådets rapport om utmaningarna för Sveriges ekonomi. Det statsbärande partiets, […]
[…] Andreas Bergström, Fredrik Malm, Gulan Avci, Mattias Sundin, Rasmus Jonlund, Hanna Lager, Att dricka liberalt, […]