Förhållningssättet är det viktiga, inte formen

Det var väl ungefär här det började. Visst hade mikrobloggarna funnits innan dess, i hyfsat utsträckning dessutom. Twitter och de andra formaten hade redan en snabbt växande skara användare. Men det var när Promemorian efterlyste svenska mediers twitteranvändande som det började snurra riktigt fort: Svenskans ledarredaktion reggade en användare samma dag, bloggposten var en av de mest länkade på knuff.se, och några dagar senare passade även expressens ledardito på att sluta sig till de twittrandes skara.

Och här nånstans följde även politikersvansen efter. Det var nytt (nåja), det var hett och det var ”socialt”. När nya opinionsbildare är snabba att skåpa ut gårdagens metoder gäller det att visa att man hänger med. Sveriges  twixdag, som samlar twittrade politiker, är bara tio dagar gammal, men redan har en rad riksdagsledamöter anslutit sig.

Men betyder detta att politikerna har fattat sociala medier, att de inser att nya kanaler och nya medievanor kräver nya förhållningssätt? Njae, jag skulle gärna vilja svara ja, men jag tror inte det. Det är nog bara ett fåtal som förstår. Det viktiga med sociala medier är inte formerna, det är förhållningssättet. Det är det ”sociala” som är huvudsaken. Så länge partierna och deras företrädare fortsätter att bara prata och försöka övertyga, låt vara i nya medier, vinner de inga nya anhängare. De måste våga låta sig påverkas. Men dit är det långt än.

Frågan borde inte vara om man använder Twitter, utan hur.

Filed under: Politiska kommentarer, Media, medlemskap, parti